Redman

Ryggvärk utan namn är diagnosen. Eller utan orsak. Vad vet jag? Nåt namn finns inte, men det är visst väldigt vanligt att få akut ont i ryggen utan att man gjort något särskilt eller att det är något allvarligt fel.
Min läkare gav mig starka värktabletter och sjukskrev mig fram tills den 13:e december.
Jag ska alltså inte jobba igen förrän 14:e december. Då ska jag jobba en vecka och sedan har jag två veckors jullov! Jag tror nog att min rygg hinner bättra sig innan 2010!

Lewis har nog hittat sin plats på dagis nu. Han verkar gilla att vara där och han har ju sina kompisar.
Han och Izhak är fortfarande bästisar, men han pratar även om Archie, Yusuf och Thomas
när han babblar om dagis på kvällarna.
I morse när jag lämnade honom så vittnade jag för andra gången en av personalen skrika åt Izhak samtidigt som hon stadigt höll honom i armen (det såg ut som hon höll riktigt hårt faktiskt). Samma personal som första gången alltså. Jag vet inte ens vad hon heter, tanten. Hon jobbar i 'pre-school'-avdelningen. Alltså 3-5års gruppen.
Första gången tyckte jag att det var inte bra, men hon kanske var stressad. Lät det vara.
Idag kunde jag inte det - låta det vara. Jag tänkte på det, och tänkte på det och "tänk om det var Lewis som hon höll hårt i armen samtidigt som hon skrek åt honom?" Nej, så får det väl inte gå till?
Jag har jobbat på dagis. Visserligen bara i tre månader, men jag skulle ALDRIG komma på tanken att skrika åt barnen. Vi betalar £50/dagen för att de ska ta hand om Lewis, då får de väl se till att de hanterar situationer bättre?! Har jag överreagerat?
Efter mitt läkarbesök så ringde jag till föreståndarinnan, Gail.
Varför börjar jag alltid gråta när jag är arg? Fy, va patetiskt. Jag lät ju som en lipsill istället för den bestämda föräldern som jag ville låta som!!!
Stön. Hon höll i alla fall med mig, och sa att barnen får tre chanser. Om de inte lyssnar vid en tredje tillsägning så tas de bort från situationen i 2-3 minuter, en personal sitter ner och talar om för dom vad de gjort fel och sen är det inget mer med det. Perfekt. Vi kör också time-out. När vi kommer ihåg det.
Hon lovade att höra sig för med personalen.


Nu ska jag till posten och posta mitt sjukintyg.
Adjöken från en som är arg på en dagisfröken!