Redman

Den lurade mig. Ryggen.
Jag trodde jag var bättre och gick till jobbet igen måndag och tisdag. Sedan på tisdagkvällen när jag lassade in barnvagnen i bilen hos farmor och farfar så högg det till i nedre delen av ryggen igen. Smärtan gick inte bort. Den blev bara värre, och när Lewis vaknade på natten för att kissa så kom jag inte ur sängen.
Sedan kunde jag inte sova för jag hade en gnolande värk i ryggraden plus att jag låg och tänkte på jobbet och mina nya jobbarkompisar och chefen. Hur skulle de ta det här? Låter det påhittat? Hur går det med kvällsmötet där jag skulle skriva protokollet? Vem ska göra det nu? Alla förberedelser jag gjort för mötet.
De klarade sig utan mig förstås.

Kloka, kluriga Lewis
Lewis fattar ju det här med att mamma blivit lite svagare i och med att hon har ont i ryggen.
Han har förstånd nog att ta sig lite friheter.
Han sitter och läser böcker i trappan när jag ska försöka få med honom i bilen för att åka till dagis.
Han vet ju att jag inte kan bära honom.
Han sitter kvar i bilen när vi stannar utanför dagis och tittar på mig med trots i blicken när jag säger
"kom nu, Lewis" och så hoppar han kvickt över sätet när jag knäppt upp bältet och Vips! Så sitter han i förarsätet.
Det blir en katt och råtta lek som jag förlorar pg a min rygg! Långsam och svag och med en ilande värk i ryggraden får jag lugnt stå utanför bilen och vänta på att Lewis ska komma ut självmant. Lite lirkande och lite bönande från mig, och till slut kommer han ut.
 

Min lille plutt
Personalen låter gnälliga (tycker jag) när de berättar att han kissat på sig tre gånger idag när jag hämtar honom. De frågar om han gör det hemma eller om något har hänt? Nej, säger jag, han kissar på sig hemma också när han glömmer bort sig.
Det är svårt för Lewis att vara så stor. Fast personalen vet att han bara är två år och fyra månader, så är han stor som en fyraåring och de förväntar sig dumt nog att han ska bete sig som en fyraåring och inte som den tvååring han faktiskt är!
Detta är något som Lewis kommer lida av i framtiden också. Folk kommer att ha för höga krav på honom för deras hjärnor säger att han är ju stor och ska kunna dittan och dattan. Han är min lille plutt och han är jätteduktig för sin ålder! Fatta det.