Redman

Lewis frågar efter mormor hela tiden och tror att hon ska finnas i varje vrå. Det är svårt för honom att förstå hur hon är här en dag och i sverige nästa.
Jag saknar också mamma och känner som vanligt en skuldkänsla för att vi inte gjorde mer roliga grejer, för att jag var grinig ibland och för allt det där som man inte kan ändra på när du redan åkt hem.

Jobbet har gått bra. Det är TRIST men det hade jag väntat mig. Inte mycket att göra förrän i september när skolorna börjar igen. Alla verkar så trevliga.
Jag pratar mycket med Debbie och Lisa. Debbie hade mitt jobb men har fått en bättre tjänst och Lisa är min närmste chef. De är både skittrevliga. De snackar MYCKET mera än de jobbar. Typiskt inom kommunen i detta land...

Idag var första dagen som Lewis var på dagis hela dagen. Han grät i morse och sa att han ville till nana och grandad. På dagis grät han också när jag gick.
Jag längtar efter dagen när jag kan lämna honom på morgonen utan att han gråter!
I kväll fick jag sluta 5, så jag var på dagis fem över fem och Lewis var ju inte alls ledsen. Han hade haft skoj, inte gråtit, ätit all sin mat och somnat under sovtiden. Jag är så glad.

Det är SKITVARMT i London. Idag har det vart 31 grader och stilla. Mitt nya kontor har ingen luftkonditionering...
...pust.