En mysig helg
I fredags var jag och Lewis nere hos Svetla med hennes pojkar ett tag. Hon är så ensam och så otroligt behövande, krävande och kvävande! Jag förstår inte mig på henne. Hon är jättetrevlig och det är kul att träffas då och då. Pojkarna leker ganska bra. Men hon måste tycka att vi är bästa vänner eller nåt. Hon sa att jag aaaldrig ringer på. Nej, det är nog sant för jag hinner inte innan hon kommer och ringer på om jag råkar vara hemma en dag. Hon nämnde även att om hon flyttar tillbaka till Bulgarien så kommer hon att sakna mig såå mycket och så började hon nästan att gråta.
Jag vet att jag kan vara lite kall ibland - känslomässigt. Men? Hon och jag är grannar! Från min synpunkt är det inte mycket mer än så, och om jag (när jag) flyttar tillbaka till sverige kommer jag inte att sakna henne alls. Jag kommer kanske hålla kontakten genom Facebook. That's it.
Hur kan 2 männsikor i en situation se så annorlunda på den?
Jag och Lewis gick till parken, sedan till Homebase. Där köpte jag blomjord för min orkide (som är den ända växt jag har) behövde verkligen planteras om. Jag köpte även ett par väggdekaler till Lewis rum. De livade verkligen upp rummet! Lite bilar, brandbilar och bussar! Perfekt.
På lördagen sken solen och termometern visade 10 grader ute, så jag, Lewis och Brian åkte till Walthamstow Marshes igen. Vilken skillnad mot förra gången vi var där - då var det -2 och blåste svinkallt!
Men nu var det fint och varmt och vi njöt av att gå i solen och titta på människor, båtar och tåg. Lewis skrek Choo choo train eller tåååg varje gång ett tåg kom. 
