En vecka till med Emmaljungan...
Vilken helg!
Lördagen var väldigt lugn. Lewis och Brian gick ut på en långpromenad efter lunchen och jag städade lite, spelade lite dataspel och slappnade av.
Annars gjorde vi just ingenting den dagen. Njöt av att vara lediga och tillsammans.
Jag vann vagnen jag bjudit på! Jippi! £170 för en ett års gammal Phil & Teds' Sport dubbel i röd! Jag hade is i magen och började inte lägga bud förrän det var 1 minut kvar och det verkar ju som det funkade. Häärliga tider.
Söndag morgon sken solen, och vi åt en stor frukost och gjorde oss redo att köra ner till Orpington för att hämta Lewis nya vagn. Vi räknade med att det skulle ta runt 40 minuter att köra dit, så jag packade Lewis väska med böcker, ritblock, kritor, välling, chips, russin och juice.
Vädret var fantastiskt. Lewis var på strålande humör och det var jag med. Jag såg fram emot att få en ny vagn!
När vi kommit en bit på vägen står en skylt att Blackwall tunnel var stängd. Stängd? Va i helskotta?
Den tunneln är förbindelsen till södra London och går under Themsen. Hur gör vi nu? Brian kom förstås på en alternativ väg in i en annan - mindre - tunnel.
Hela norra London hade visst samma ide' att vara ute och köra denna vackra söndag. Helt stilla stod vi i bilköer.
Efter två timmar fick vi ge upp och åka hem igen. Självklart hamnade vi i bilköer på väg hem också. Sammanlagt hade vi setat i bilen i 3 och en halv timme när vi åter kom hem igen.
Lewis hade varit HUR duktig som helst och inte gnällt en enda gång.
Varma, irriterade och trötta kom vi hem och fick en timme på oss innan vi skulle träffa Eunice, Shirley, Dean, Lesa, Layla och Kamron för en publunch. Lewis var trött och grinig, så jag tog honom och hans vagn och gick en promenad längs kanalen och han somnade ganska snabbt. Sedan gick jag tillbaka och åt en mycket god lunch. Jag och Lesa delade på en flaska rosevin. All stress och besvikelse försvann snabbt.
Lördagen var väldigt lugn. Lewis och Brian gick ut på en långpromenad efter lunchen och jag städade lite, spelade lite dataspel och slappnade av.
Annars gjorde vi just ingenting den dagen. Njöt av att vara lediga och tillsammans.
Jag vann vagnen jag bjudit på! Jippi! £170 för en ett års gammal Phil & Teds' Sport dubbel i röd! Jag hade is i magen och började inte lägga bud förrän det var 1 minut kvar och det verkar ju som det funkade. Häärliga tider.
Söndag morgon sken solen, och vi åt en stor frukost och gjorde oss redo att köra ner till Orpington för att hämta Lewis nya vagn. Vi räknade med att det skulle ta runt 40 minuter att köra dit, så jag packade Lewis väska med böcker, ritblock, kritor, välling, chips, russin och juice.
Vädret var fantastiskt. Lewis var på strålande humör och det var jag med. Jag såg fram emot att få en ny vagn!
När vi kommit en bit på vägen står en skylt att Blackwall tunnel var stängd. Stängd? Va i helskotta?
Den tunneln är förbindelsen till södra London och går under Themsen. Hur gör vi nu? Brian kom förstås på en alternativ väg in i en annan - mindre - tunnel.
Hela norra London hade visst samma ide' att vara ute och köra denna vackra söndag. Helt stilla stod vi i bilköer.
Efter två timmar fick vi ge upp och åka hem igen. Självklart hamnade vi i bilköer på väg hem också. Sammanlagt hade vi setat i bilen i 3 och en halv timme när vi åter kom hem igen.
Lewis hade varit HUR duktig som helst och inte gnällt en enda gång.
Varma, irriterade och trötta kom vi hem och fick en timme på oss innan vi skulle träffa Eunice, Shirley, Dean, Lesa, Layla och Kamron för en publunch. Lewis var trött och grinig, så jag tog honom och hans vagn och gick en promenad längs kanalen och han somnade ganska snabbt. Sedan gick jag tillbaka och åt en mycket god lunch. Jag och Lesa delade på en flaska rosevin. All stress och besvikelse försvann snabbt.
Kommentarer
Trackback
