Redman

Jag och Lewis åkte till "The Common" i går. Det är ett stort grönområde i Walthamstow. Där finns en konstgjord sjö som man kan hyra små roddbåtar i. Lewis var jättetrött och vägrade gå själv. Det är ju förstås efter allt springande och gående i Legoland. Han plockade lite stenar och slängde i vattnet. Han somnade som en stock i bilen på väg hem. Jag fick ett sms av en kollega som undrade om jag hört från vår chef. När jag kom in och kollade meddelanden på telefonen så hade jag ett från chefen. Jobbet är slut. Så där bara. DHL har dragit in projektet eftersom de har tillräckligt med information. Jaha. Då är man arbetslös igen. Fyfan. Jag har kollat jobb på internet och sökt allt möjligt sedan igår. Håll tummarna att jag får nåt, snälla ni.

Jag borde lyssna på min instinkt!
Lesa frågade mig för flera veckor sedan om jag och Lewis ville följa med till Legoland på Kamrons 6-årsdag. "Visst" sa jag. Dagen närmade sig och jag hade lite tvivel "Kommer han att tycka det är kul?" "är det inte för lite större barn?" och så är det ju det här med trafiken och trängsel - mina absoluta fiender!
På onsdagkvällen tänkte jag att jag får nog tala om för Lesa att jag inte kommer med. Min instinkt skrek "åk inte". MEN - jag hade lovat att hämta Rhiana hos farmor o farfar och att hon skulle åka med oss. Jag ville även för Lewis skull för han älskar ju att vara med kusinerna.
Så kl 10 hämtade vi Rhiana, jag kollade vattnet i kylaren och så körde vi iväg.

Lesa, Dean, Layla, Kamron och Kamrons två kompisar åkte Lesa bil och vi skulle träffas i Legoland. Vi hade kontakt via mobil under resan. Normalt ska bilresan ta ca. 1 1/2 timme vilket är ganska mycket för en rastlös liten Lewis.
Det tog över 3 timmar att komma till Windsor! Jag var på vippen att vända om 3 ggr. Varje förbannade väg vi åkte på var trafikerad och det rörde sig knappt. Det var 24 grader varmt och jag har ingen luftkonditionering i min gamla bil! Dessutom hettar den ju som ni vet när jag sitter i trafik. Jag stängde av motorn flera ggr och rullade fram.
Rhiana stackarn gjorde sitt bästa för att hålla en varm och grinig Lewis i något så när gott humör.
Vi sjöng båda två en hel massa och det gillar han ju.
När vi kom in i Legoland tog det ytterligare 1 och 1/2 timme att parkera! Helt otroligt vansinnigt. Jag var gråtfärdig, Lewis var hungrig, Rhiana var törstig och vi behövde alla sträcka på benen.

Framme
Vi hittade genast någonstans att sitta ner och käka vår matsäck. Alla började slappna av och njuta av det vackra vädret. Lewis upptäckte att det fanns tåg som rörde sig runt omkring i Miniland. Lycka - det fanns tunnelbanetåg, dieseltåg, elektriska tåg och ångtåg.



En hellyckad dag trots den hemska färden...
Den vedervärdiga resan var värd mödan. Legoland är ett fantastiskt ställe för barn under 8. Lewis hade så roligt, och han var så glad hela dagen. Han behövde ju inte åka alla karuseller utan hade ju roilgast när han fick titta på tågen och bussarna som rörde sig.
Tur var det för det var så mycket folk (det är skollov i england denna vecka) och köerna till de bra åkturerna kunde ta 2 timmar! Jag och Lewis gick mycket själva medan de större barnen och Lesa & Dean åkte.


Klicka på en bild för att förstora den


Så jag tror att jag har lärt mig att min instinkt är nog ganska bra, men ibland får man ta risker för att det lönar sig till slut!

Nu är vi tillbaka i vardagen igen. Kom hem vid halv sex i går och tackade nej till erbjudande om grillning hemma hos svärföräldrarna. Vi åkte hem och satte in ett par pizzor i ugnen istället.
Lewis skrek HEMMA så fort vi körde in i Walthamstow. Han lekte med sina bilar och läste sina böcker tills han stupade i säng i nio-tiden. Han sov hela natten i sin säng och vaknade på ett strålande humör i morse. Brian tog med honom till farmor & Farfar. Där var det fullt hus, för Layla, Kamron & Rhiana har lov en vecka. Claudette var också där.
Han kommer nog vara helt slut när jag hämtar honom i eftermiddag.

Sverigebesöket var aldeles för kort för mig. Jag hade gärna stannat en vecka till. Lewis har lärt sig så mycket svenska, och haft så roligt med familjen.

Idag ösregnar det.

http://www.guif.nu/ungdom/main.php?menuId=767#Article_1630

Nu har jag jobbat färdig för denna vecka, och i morgon bär det av till sverige. Jiiippiieee!
Vi åker härifrån redan halv nio så vi hinner inte gå och längta i morgon. Ska bli så skönt.

Svetla har gett mig manikyr idag och målat mina naglar så fint. Tyvärr så är jag skit på att vara försiktig om mina händer och har redan fått lite skrapningar och avflagat nagellack. Usch på mig.

Jag ser fram emot att gå på bröllop, men ännu mer att träffa familj och vänner.

Lewis var lite vild och galen när han kom hem igår kväll. Han brukar alltid bli lite mer högljudd och bråkig efter att ha varit hos farmor och farfar. Brian var trött, så han blev lite irriterad och försökte hitta orsaker till Lewis utbrott. Han sa att det var nog för att Eunice och Shirley ger honom för mycket godis, så att Lewis får något sockerspel. Han ringde till Eunice och sa att de inte får ge honom mer godis. Eunice sa att de ger honom inte så mycket godis, och har han tänkt på att det kanske är för att Lewis inte sett oss på hela dagen? Och har inte Brian tillräckligt med energi att leka med honom?
Väl talat svärmor. Precis vad jag alltid sagt.

Igår när Lewis höll på att toka sig, så sa jag "Fan va du är tokig Lewis" och vad hör jag några minuter senare? Lewis säger glasklart: FAAAN Du e tokig mamma! Hahahaha, jag höll på att kikna av skratt. Det gör ju inte så mycket att han svär på svenska, men jag måste passa vad jag säger.

Dåliga grejer kan man förtränga ibland, men de ska väl också dagas här i bloggen:

I onsdags blev min cykel stulen! Förbaskade idiottjuv som tror de har rätt till MIN cykel! Helvetes vad arg jag blev. Kom ut från jobbet med cykelväskan i hand, hjälmen på och iiingen cykel. De hade knipsat av kedjan och bara tagit den. Under näsan på alla som gick förbi och alla som satt i bilar på gatan. Ingen bryr sig.
Jag polisanmälde, men tror ju inte att jag får se den cykeln igen.

Lewis har tappat en bit av sin framtand. Förmodligen när vi var och badade. Då halkade han på plattorna och ramlade framstupa, grät två sekunder innan han hoppade i vattnet igen. Vi upptäckte det på söndagkvällen.
Jag frågade Maria igår. och hon trodde inte att det var nån fara eftersom han får nya tänder.

Nu har Janne & Linda åkt hem. Det har varit tre intensiva dagar, men mycket trevligt. De kom i fredags, och vi åt pizza, sallad och drack lite vin och öl innan vi gick till Bar Celcius. En perfekt kväll. Jag och Brian fick lära känna Linda bättre. Vi hade ju bara hälsat tidigare. Helgullig tjej såklart. Fattas bara annat till en kille som Janne!
Lewis var uppspelt från första stunden han insåg att vi hade besök i lördags morse tills i morse när vi släppte av dom på Stansted. Han kallade Linda för Anna, och var allmänt ovetande om Jannes namn.

I söndags var vi och simmade med Lewis för första gången på evigheter. Janne & Linda var i stan och sightseeade och shoppade.
Lewis älskade badhuset! Han hade sin nya flytväst på sig och vi stannade i två timmar. Sedan var han helt slut och somnade i bilen på väg hem.

Idag efter Stansted så körde vi direkt hem till Maria. Ned och Austin var hemma, Charlie i skolan. Först var Lewis inte riktigt säker på hur han skulle bete sig, men snart lekte dom. Vi åt lunch där, och när Ned skulle till lekskolan så följde vi med och lämnade honom. Sedan tog vi adjö och åkte till IKEA och köpte kaffe.
Han sov inget idag, så han somnade halv nio ikväll. Jag ska sova snart för jag är så trött och ska jobba i morrn.

Gonatt alla

Sitter och väntar på att Brian ska komma hem med Lewis. Han har sovit hos svärföräldrarna i natt. Linda och Janne kom hem till oss igår så vi var ute i går kväll. Känner oss lite avslagna nu, men inte så farligt.
Som tur var har man ingen baksmälla. Vi var bara på Bar Celcius här i Walthamstow.

I dag önskar jag att jag var i Stockholm och på Globen ikväll. Men vi ska titta på matchen här hemma. De visar den på Harcourt Arm (en pub i centrala London) men vi kan ju inte gärna lämna bort Lewis andra kvällen irad.

Här kommer lite bilder


Matt & Christine's yngsta - Maya

Matt & Christine's äldsta - Ciara

Annabell och Lewis

Raykaan hemma hos Matt & Christine i måndags

Jag, Brian och Lewis tittade på Sjukhuset igår. Det var så skoj att se Victor igen och han såg så glad och härlig ut. Det var jobbigt att titta på nålar, plåster och slangar som går in och ut ur hans lilla kropp.
När sjuksköterskan Per sa "Vi hoppas förstås att lille Victor kommer att klara sig, men det finns ju en chans att det inte går bra...". Då kom tårarna. Usch, så otroligt overkligt att han inte längre finns och springer runt med någon kärra framför sig längre.

Guif är vidare i finalen! Herrejösses va spännande. Hoppas hoppas hoppas att de vinner. Vi försökte titta på matchen in söndags, men det hackade och stannade hela tiden på internet. Vi fick ju ialla fall ett samtal av Susanne efter matchen med resultatet. Tack Sune.

I lördags hade vi strålande väder och det var mycket varmt. Vi var barnvakt åt Marjo och Nicolaj mellan 12:15 och 14:40. Vi kunde inte gå ut för pappan hade inte nycklar med sig och vi visste inte när han skulle komma hem! typiskt. Vi gick ut på baksidan ändå och blåste såpbubblor och njöt av solen.
Deras pojkar stinker av cigarettrök! Usch, det sitter i kläderna. Sååå äckligt.

I söndags tog vi det lugnt. Det blåste och var kallt ute, så vi gick bara ut en liten sväng och Lewis somnade i vagnen. Han lekte mycket inne och Nicolaj var uppe en stund. De blir väldigt högljudda när de är tillsammans, men det är väl hur små pojkar ska vara! De leker bättre och bättre varje gång.

Igår måndag, hade vi röd dag i england så vi var hos Matt & Christine och grillade. Deras tre flickor hade en ny klätterställning i trädgården, en sand-låda och massa leksaker. Lewis hade jätteskoj. Ray-Kaan var också där med Tom & Amanda.

I dag är jag på jobbet igen och känner en hemsk avsky till detta jobb. Nu är jag på lunch, och orkar inte ens gå ut för jag cyklade hit och ska cykla hem, så jag stannar här.
Saknar Lewis och vill hem och busa med honom. Han har varit världens goaste unge de senaste dagarna. Inget mer ont i tänderna verkar det. Peppar peppar.

Läs artikeln i Aftonbladet om Victor i dag

Igår var det Victors begravning och det känns fortfarande så overkligt.
Jag och Brian sa att vi borde ha varit hemma. Vi skulle ha tagit oss råd, fixat ledigt och åkt. Men det gjorde vi inte.
Vi tände ett ljus här hemma. Lewis sa "åååh, fire". Vi sa att det var till Victors minne, och Lewis sa glatt "Vittor". Han minns ju också VIctor.

Jag och Lewis åkte till farmor och farfar på förmiddagen. Eunice hade fortfarande inte gråtit. Hon ville komma ut, så vi körde till Romford. På väg dit åkte termostatmätaren upp till 100 grader när vi blev fast i bilköer. Jag stannade bilen och kollade i motorn som en riktig mekaniker. Det bubblade rött vatten i vattenbehållaren. Lewis var otålig och vill upp - "upsidaisy" skrek han och började gråta. Vi låste bilen och gick i vägkanten till ett kafe' och handlade lite mer vatten. När vi kom tillbaka hade bilen svalnat och vi kunde fylla på vatten och köra vidare. Skruttbil.
I Romford började vi med ett besök i Kidspace. Vi åt en lunch, och sedan lekte Lewis som en vilde bland tunnlar, rutschkanor, go-karts och bollar.
Han somnade i vagnen snart efter, och jag och Eunice kunde lugnt kolla i affärer. Hittade ett par finbyxor till Lewis som han kan ha på bröllopet. Eunice köpte ett par tuffa, grå byxor till vardags åt honom.
Resan hem gick betydligt bättre. Eunice berättade att hon och Roger (Brians bror) inte haft ett bra förhållande. När mamman till hans två barn dog då Lecia bara var 4 år, så hade hennes föräldrar tagit hand om barnen. Det gillade visst inte Roger, så han tog de till rätten och vann vårdnaden för barnen, sedan tog han inte hand om barnen, så de hamnade i fosterhem. Varför lät han inte barnen vara hos sina morföräldrar? Det tyckte Eunice också, så hon hade sagt det åt honom och de hade visst grälat ordentligt. Sedan tappade de kontakten, och han ringde bara när han ville ha pengar. 
Han hade visst flera barn som han inte tog hand om med flera olika damer. Han rökte mycket hash och drack också. "Just like his dad" sa Eunice.
Så tragiskt. Barnen som han vann vårdnaden över  - Lecia och Steve - är ju Lewis kusiner. Lecia kom ända från USA 2007 för att träffa sin nya kusin. Hon är otroligt gullig. Hon har pluggat och pluggat, och jobbar nu som nån slags sjuksköterska i Ohio. Brian ringde henne igår. Hon kan inte åka på begravningen i Jamaica eftersom hon har problem med sitt visum, så då kommer hon inte in i USA igen.

Nu vaknar Lewis, så jag slutar där. Lite hastigt och lustigt.

Lewis och Victors första möte

Brians brorsdotter Lecia med sin kusin, Lewis!